1944-08-04

North American P-51D-5-NA Mustang - Serial # 43-13939

USAAF 359 FG, 370 FS, East Wretham, Stn 133

• R Lancaster, Pilot

Nödlandade Mustanger:
"Divisionschefen"

- Text av Leif Hellström -

De första Mustangerna som nödlandade i Sverige var av versionen P-51B, men våren 1944 började de amerikanska jaktförbanden i England tillföras de första P-51D, med en ny huv som gave bättre sikt runtom. Under en övergångsperioden opererades P-51B och ’D i samma divisioner eftersom de hade liknande prestanda.

En sådan blandad formation eskorterade den 4 augusti 1944 ett B-24-förband mot Peenemünde, med Captain Raymond Beck Lancaster som tillförordnad divisionschef. Han berättade själv om uppdraget i ett förhör efter landningen i Sverige:

”Starten skedde från England omkring kl 11.15 (svensk tid). Anflygningen gick över tyska nordsjökusten rakt mot målet. Bombförbandens höjd över målet var omkr 7 000 meter, eskortjaktens 7 000-7 500 meter. Under anflygningen - anfallet - återflygningen syntes ej någon tysk jakt, ej heller märkte eskortjakten mycket av tyskt luftvärn. Då bombförbanden utfört anfallet skedde mer eller mindre enskild återflygning, för jaktens del i rote eller grupp. Återflygningen gick över Langeland - Lolland - södra Jylland. Över danska öarna fick L. fel pa kylsystemet, hög oljetemperatur. När dessutom oljetrycket gick ner beslöt L. sig for att gå till Sverige och eventuellt landa pa Bulltofta. Höjden över Jylland var då 7 500 meter. Under denna flygning började motorn skära och L. nådde just in över svenska kusten, passerade över Falsterbokanalen på omkring 400 meters höjd och landade norr Höllviken omkring kl 15.00. Över Falsterbokanalen 'slängde' L. huven. Vid fältval för landning fick L. svänga för några koflockar, sättningen skedde på en vall, propellern slogs av, motorn lossnade, stjärtparti och vingnockar förstördes. L. slog näsan i siktet och ådrog sig näsblod som enda skada. Området kring förarhytten blev oskadat. Från Jylland följde två Mustanger med L. ett stycke för att se att han verkligen skulle nå Sverige.

L. hade ej märkt någon svensk luftvärnsbeskjutning, således ej heller blivit träffad. Luftvärnet vid Falsterbokanalen öppnade förmodligen eld i samma ögonblick som L. fällde huven."

Mustangen blev så svårt skadad att den gick till skrot. Normalt flög Lancaster en P-51D med namnet ”GALVESTON GAL” men det planet var ur tjänst på grund av underhåll och i stället flög han den här dagen ett reservflygplan, som sannolikt saknade namn.

Lancaster internerades i Mullsjö men tillbringade också några veckor på Ljungbyhed, där han ingick i en grupp amerikaner som såg efter de internerade flygplan ur USAAF som stod uppställda där. Han skickades tillbaka till England den 1 november 1944. Lancaster var 2011 fortfarande i livet och bosatt i Texas.

Vilken händelse! En sån upplevelse!

En ögonvittnesskildring

Vi var några femtonåringar som tillbringade våra somrar i Ljunghusen vid Falsterbokanalen. Till våra sommarhus kom man då med tåg eller bil med gengasburk. Falsterbokanalen var färdigbyggd och vi var tre unga gossar som var nere och badade vid kanalens västra pir vid Östersjösidan d.v.s på det vi kallade ön! På motsatta sidan just vid kanalens mynning var ett luftvärnskompani grupperat. Det var 40mm automatkanoner M/36 som ofta hördes skjuta både på dagar och nätter. Men denna dag den 4 augusti 1944 klockan kvart över tre, blev för oss pojkar en stor händelse. Från havet kommer plötsligt ett flygplan på låg höjd farande in mot land och rakt mot luftvärnskompaniet. De öppnade eld och hann aldrig skjuta varningsskott, utan den första salvan uppfattade vi som att den träffade planet och några bitar föll till marken. Vi upptäckte givetvis att det var en USA-Mustang som sakta sjönk mot marken och vi kunde räkna ut att planet gick ner för nödlandning. Och till den platsen måste vi ju! Upp på våra cyklar och körde mot Vellinge och framme vid Kungstorp kunde vi så upptäcka planet som var ganska demolerat. Det hade slagit runt något eller några varv. Piloten hade då kastats ut och fick näsblod! På kvällen kunde vi hitta honom på dansbanan i Höllviken i prima form! Vi pojkar lyckades plocka på oss en hel del skrot som fina souvernirer och som vi vårdade väl i många år. Tyvärr har allt försvunnit efter alla år.
Det här var mitt första verkliga möte med luftvärn.
Så småningom blev jag reservofficer i luftvärnet och kompanichef för ett 40mm M/36  LV kompani.

Nils E. Balcke